Rättvisa torde vara ett av de vanligaste orden i samtida dominerande skrifter och diskussioner om klimatförändringar. Finns det risk för att det som är rätt och vist kommer andra hand, att effektiva lösningar kommer till korta, när vi kör fast i vad rättvisa egentligen betyder? Döm själva i det här inlägget på bloggen Vetenskap & Politik
Klimatet: Är medborgarråd populism 2.0?
Klimatet: Är medborgarråd populism 2.0?
Det nationella Medborgarråd som hållits under våren har nu kommit med sina förslag. I det här inlägget på bloggen Vetenskap & Politik ställer jag frågan: Vart vi har kommit när ett litet tvärsnitt av befolkningen förväntas prestera bättre än vad politik och vetenskap förmår åstadkomma? Är det populism 2.0?
Varför har vi så olika uppfattningar om klimatförändringarna?
Vi människor skiljer oss åt i fråga om hur vi väger samman det konkreta och det generella i vår syn på världen. Båda är nödvändiga, men kombinationen kan leda till vitt skilda uppfattningar och beteenden. Inom få andra områden är detta lika tydligt som när det gäller klimatförändringar. I det här nya inlägget i bloggen Vetenskap & Politik utvecklar jag kort fundamentet kring en kommande bok om detta.
Klimatet: Begreppssnatteri och betydelsen av osäkerheter
Istället för att snylta på, och snatta begrepp av, naturvetenskapen, bör vi samhällsvetare hålla oss till egna begrepp. Då blir skevheterna mindre och tydligheten större, inte minst i diskussioner om klimatet.
Klimatet – Upp som en sol, och ned som en pannkaka
Det sägs ofta att det är bråttom, och att vi måste ställa om hela samhället illa kvickt för att rädda klimatet. Men det kan finnas goda skäl att skynda långsamt och att vara realistiska. Annars är risken stor att vi kör fast i politisering, polarisering och svärmerier…
Dags för armlängds avstånd mellan klimatet och politiken?
Kan klimatpolitiken lära av hur vi hanterar samhällsekonomin, där vi skiljer mellan penning- och finanspolitik? Jag lyfter frågan om vi borde göra något liknande genom att skilja bättre mellan utsläppsminskningar och hantering av bieffekter.
Vem är den ärliga mäklaren i klimatarbetet?
Forskaren beskrivs ibland som den ärliga mäklare som talar sanning till makten. Här argumenterar jag för att det snarare borde vara en roll för tjänstemannen.
Klimatet: Kan känslor vara rationella?
Bör vi verkligen se känslor och rationalitet som varandras motsatser i klimatarbetet? I den här bloggen argumenterar jag för att båda har sina givna platser, och kompletterar varandra…
Det hållbara livet är en kamp, ingen vision
Det är oroande hur bilden av hållbarhet snävas in allt mer, i syfte att nå illusionen av konsensus. I samma takt minskar innovationskraft och kreativitet…
Klimatet: Hur balanserar vi egentligen minskade utsläpp och anpassningar?
Klimatarbetet är i princip enkelt. Det handlar om minskade utsläpp och anpassningar. Men hur kan vi tänka om hur mycket vi gör av det ena och det andra?
Klimatet: Narrativ, fantasier och varför inte alla ska med
Det är väl bekant att många arter av myror lägger ut spår av doftämnen (feromoner) när de funnit något gott att äta för att hjälpa andra att också hitta dit. Myror som följer detta spår bidrar med mer doftämne, vilket gör den första stigen med svag doft om hägrande godsaker till en allt bredare väldoftande…
Klimatforskare: Du får det förtroende du förtjänar (ibland)
Förtroende för forskare och vetenskap har diskuterats en hel del på senare tid, såväl bland forskare som i media. Svenskarnas förtroende för universitet och högskolor har traditionellt varit relativt högt
Blanda inte ihop vetenskap och politisk debatt
Jag har stor respekt för människor som arbetar med miljö- och klimatfrågor utifrån ett personligt engagemang. Utan dem…
Vem är egentligen miljöforskare?
Det är för mig alltmer uppenbart att den miljövetenskapliga forskningen består av ett hopkok av olika delar sanningssökande och åsiktssägande. Medan sanningssökande handlar om att försöka förstå det man studerar, handlar åsiktssägande om att använda utvalda forskningsfragment för att uppnå politiska mål, som till exempel att mer skattemedel ska satsas på klimatåtgärder eller skydd av…
Klimat och känsla
Det finns starka belägg för att ekonomiska styrmedel fungerar utmärkt för att minska klimatutsläpp. Höjer vi priset på något – till exempel kol, bensin eller plast – sjunker efterfrågan, vi köper mindre, konsumerar mindre, och bidrar lite mindre till klimatutsläppen. Så mycket vet vi. Vi vet också att företag behöver tjäna pengar för att överleva,…
Klimat: När jag vill kunna se mina barn i ögonen…
Det finns en hel del forskare, experter, aktivister och andra förståsigpåare som med bestämdhet hävdar att det är ett personligt ansvar att göra något åt klimatproblematiken. Självklart har vi alla del i något slags ansvar, men frågan är nog inte så mycket om jag har ett ansvar, som vad jag i så fall gör med…